Ingen ringa ring

Ring i guld med monterat antikt sigill i karneol föreställande Nike med en lagerkrans och palmblad.

Herman Wilhelm Bissen föddes 1798 i Köpenhamn, samma år som Frankrike erövrade Rom. Ett år tidigare hade Bertel Thorvaldsen kommit till staden på ett treårigt stipendium och gick nu omkring i museer och ruiner för att vidareutbilda sig till skulptör.

Skulptören Herman Wilhelm Bissen 1798 – 1868
Foto: Bertel Budtz Müller

Herman Bissen studerade även han till skulptör vid Kunstakademien i Köpenhamn mellan 1816-1823 och 1824 fick också han ett resestipendium och reste till Rom. Under vistelsen där, som skulle vara i tio år, arbetade han som assistent åt den då väletablerade Bertel Thorvaldsen, som han också starkt influerades av. Det kan ha varit vid sitt återvändande till Köpenhamn 1834 som Thorvaldsen gav honom denna ring som avskedspresent. Thorvaldsen var en stor samlare av konstföremål, speciellt från antiken. Ringen är ursprungligen ett sigill i karneol som infattats i guld och monterats på en ring. Det är känt att Thorvaldsen brukade ge liknande presenter till långvariga vänner, såsom Just Mathias Thiele, Christoffer Wilhelm Eckersberg och Carsten Hauch. En fin present som ärvdes inom familjen och nu kan förvärvas på auktion på Bruun Rasmussen. Bissen själv övertog efter hemkomsten posten som skulpturprofessor vid Kunstakademien efter Hermann Ernst Freund och blev 1850 dess direktör.

I Maria Stuarts sovrum

I Willy Schorns memorabilieask, se tidigare post, finns en hel del märkliga troféer. En av de äldre bör vara den som benämns "En stump af Marie Stuarts Sengeforhaeng".

Maria Stuarts säng på ett äldre vykort.

Samma säng på ett nutida fotografi

 Maria Stuart, eller som hon kallades, Mary, Queen of Scots,  levde mellan 1542 och 1587. Hon var systerdotter till Henrik XIII och hann vara drottning i både Skottland och Frankrike innan hon halshöggs efter 20 års fångenskap på olika slott. Ett av dem låg i Edinburgh, Holyrood House, och det var där en fräck turist en gång på i början av 1800-talet tog en souvenir: en frans från Maria Stuarts sängförhänge. Det hela är förpackat i ett litet sammanvikt kuvert, troligen från slutet av 1800-talet då Willy Schorn hade övertagit det från sin far, Peter Schorn. På kuvertet står: "Stump af Maria Stuarts Sengomhaeng."

Kuvertet i oöppnat tillstånd. Texten troligen skriven av Willy Schorn.

Själva trofén ligger inrullad i ett oregelbundet, skrynkligt papper som ser ut att ha varit öppnat och sammanrullat många gånger. 

I kuvertet ligger ett hoprullat papper med text.

 Texten på framsidan lyder: "En Traad fra Maria Stuarts Seng".

Framsidan av det inre papperet och fransen.

På andra sidan finns en beskrivning av hur reliken kommit i Peter Schorns ägo: "Faaet i Efterslaegten af en Dreng hvis Onkel hade afklippet det af Sengen i Edinburgh 1840." Peter Theodor Schorn var översättare men också lärare i bl a Efterslaegtsskolen i Köpenhamn. Han har troligen konfiskerat den av en elev som visat upp den i skolan.

Baksidan av det inre papperet. 

Själva fransen består av sex tvinnade trådar av siden sammanknutna i en bit (ylle?)garn. Pojkens onkel har helt enkelt klivit över inhängnaden och i ett obevakat ögonblick stympat det kungliga sängförhänget. Ett exempel på vilka uttryck den dåtida vurmen för memorabilia kunde ta sig. Frågan är om vi har blivit så mycket bättre sedan dess?

Fransen från sängförhänget. Man kan ana de ursprungliga färgerna, en blågrön och en beige. 

Baksidan av det inre papperet i förstoring.

Framsidan av det inre papperet i förstoring. Storleken på papperet är ca 6x4 cm.