Madame Klatt och hennes elefant Betzy

Som sista post i innehållsförteckningen i Schorns ask, se tidigare inlägg, finner man den märkliga meningen: "Ojenhaar af Hunelefanten Betzy, 9/11 1840". Det lilla papperskuvertet innehåller verkligen tre långa och svarta hårstrån, som Willy Schorn sparat ända sedan han besökte Betzy en dag en vinterdag 1840.

Att se en livs levande elefant i början av 1800-talet var inte en självklarhet. Det var rent av något man kunde betala en slant för. Men så var det också första gången det hände i Köpenhamn.
I oktober 1839 annonserades i danska tidningar att en cirkustrupp med bröderna Tourniere skulle anlända till Köpenhamn efter en lyckad turné i Europa. De var konstridare och uppförde även "pantomimer", cirkusnummer med inslag av levande exotiska djur, t ex lamor.
De hade också en syster, Louise, gift Klatt, som uppträdde med en elefant vid namn Betzy. Under turnén hade Louise Klatt uppträtt tillsammans med Betzy som "Drottningen av Siam på sin jätteelefant".
I oktober 1939 hade alltså Madame Klatt och Betzy anlänt till Köpenhamn. Elefanten stallades in i ett träskjul på Kongens Nytorv under några månader och förevisades där av Louise Klatt. Det blev ett populärt folknöje att besöka Betzy och utfordra henne med vetefrallor som kunde köpas av madame Klatt för ett par skilling. Madame Klatt och hennes jätteelefant blev ett begrepp i staden, till den grad att tidningarna kunde referera till dem.
Speciellt påtagligt blev det i den offentliga debatt som uppstod kring baronessan Christine Stampe som av somliga ansågs ha lagt beslag på Bertel Thorvaldsen efter hans återkomst till Danmark 1838. När Christine Stampe och Thorvaldsen var ute på promenad i staden hördes det skämtas om att "här kommer madame Klatt med sin jätteelefant i släptåg".

Kongelig allernaadigst privilegerede Viborg Stifts-Tidende, 18 februari 1840

Den 18 februari 1840 meddelades ovanstående i en dagstidning:

"Vid sista mötet i den Sällskapet för Naturlärans Spridning förevisades några här förfärdigade daguerreotyper, rimligtvis de som är gjorda på Högskolan och av vilka särskilt det snötäckta Kongens Nytorv utmärkte sig med sin beundransvärda ton och klarhet. Man kan  t ex tydligt se avbildningen av elefanten på Mad. Klatts på gathörnen uppsatta affischer, och till och med i stark förkortning läsa överskriften på porten till dÁngleterre."

De omtalade daguerreotyperna har alltså tillkommit i början av 1840 och bör därmed vara bland de första som gjordes i Danmark. Bara ett halvt år tidigare hade Daguerre överlämnat sin uppfinning till den franska vetenskapsakademien och världen. 

Tidningen fortsätter:

"Vår stora väninna Betzy avser i slutet av denna månad att lämna Köpenhamn, dock, som vi hoppas, i vänligt sinnelag som i tacksamt minne bevarar såväl vår beundran som de olika flaskor vin varmed hon blev trakterad. De som ännu önskar att hälsa på henne bör inte uppskjuta detta för länge, ty en avskedsvisit bör man onekligen göra en så hög person som är så nådig att varje dag ge audiens."

När Peter Theodor Schorn och sonen Willy avlade sitt besök var det alltså hög tid. Det är därför troligt att den maskinskrivna lappens "9/11 1840" istället ska vara 9 februari 1840. Översättaren Peter Schorns handstil är verkligen inte den enklaste att tyda, uppblandad med tyska som den ofta är.

Källa: Willy Schorn:"Da Voldene stod", 1905.